Klart jag ler ifall jag är glad..

Vadfan tänker jag med? Vad är det för fel på mig? Vill jag inte känna lycka? Vill jag inte vara lycklig? Jag är lycklig. Jag har iallfall ingenting att vara ledsen över, I guess. Men, ibland känns det som att jag inte tillåter mig själv att känna saker. Jag sa till killen jag gillar, att jag gillar honom... (har sagt det till honom 1000 gånger innan, han också!) men när han nu sa tillbaka till mig, blev jag bara helt ''Men vafan.. kan ju inte le så mycket..! Sluta le, typ!'' WHY? Varför? Herregud. Om jag är glad, varför får jag inte le åt sånna kommentarer då? Det är ju precis vad jag vill. Jag vill le. Detta var något av det sjukaste jag gjort tror jag nog. Vem kommer ens på tanken att inte le när man blir glad? Jag är inte direkt förlamad..? Kan jag inte bara... LE? Åt hans fina fina kommentarer! Jag har nog hittat den finaste killen på jorden. Så, that's why I'm gonna go put a smile on my face!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0